Det händer inget märkvärdigt just nu, tur är väl det. Det är som hos alla en förfärlig massa snö och mer skall dala från himmeln i veckan. Man kan ju inte mer än skratta (skotta) åt eländet. Sofie och Pontus fick ta och befria taket från en massa tung snö...

Men en sak som är annorlunda är att Lady äter som om hon hade 25 valpar i magen   . Löpperioden är över så alla kan vara ihop och leka nu, det är verkligen skönt.

...............    Sakta dalar solen ner.....

On air

Ingela

.

FY -an för fri fart.

I helgen körde vi för att Lady skulle träffa Forest, tiden var inne. Alla papper var färdiga så resan kunde börja.

Tur att träffen och allt runt det gick bra för resan dit och hem var fasansfull. Snön vräkte ner och stundtals såg vi bara några meter framför kofångaren på bilen. En befriand suck kom från bröstet när vi stannade motorn framför Henkels grindar. Allt flöt bra där och vi kunde äta och sova gott, preparerade för att köra hemåt. Hem kom vi, och där möttes vi av de andra goingarna som blev så överförtjusta av att se oss. ( Pontus och Sofie hade fått en stund utan vårt tjat) Undrar om hundarna tror att man skall försvinna förgott när man går ut genom dörren. Lite tidsbegrepp har hundar säkert för visst blir de glada när man kommer hem från ett kort besök i affären men att öppna dörren efter att ha varit borta från gänget några dagar är heltossigt, de skriker och kämpar för att bli klappade först av alla.

Nu väntar vi med spänning de kommande veckorna

On air

Ingela