Vi fick ett kort från England och Gud va man saknar både Sofie och att valparna skall bli så här mysiga :-))Bella fick en bra tredje placering på utställningen i lördags och Lionslords tik blev BIR och Lanta BIM. Grattis till dem! Nu väntar lite mer trädgårdsarbete innan det utlovade regnet skall komma.

Ha dé

/Ingela

 Pontus & Sofie

Så har då grabben stött på kling och klang för första gången. lite för snabb körning i en kurva då blir det böter som svider. Han får lära sig "läxan", inte nog med det på natten när bilen stod parkerad i Laholm, så snodde någon/några klåfingriga personer hans sportslutdämpare som han köpt av surt förvärvade pengar på ca ett lakan. Denna vecka har varit dyr för honom ;.))Billigare har det varit för tösen som är i London och skall prata flytande engelska när hon kommer hem. Det finns inte en stund där borta utan att det händer saker så hon kommer hem med "ryggsäcken" full. I dag skall de till Coventry med kenneln Lionslord( de som hade de tjusiga lejonen vi studerade på WDS i STKH. KUL FÖR HENNE !!! Vi saknar henne här hemma faktiskt !!Ljuv musik hörs från valplådan :-))) De är super mysiga och Lady har mycket mat till dem så de bara äter och sover. Hur enkelt som helst(för oss som inte skall producera mjölk). Nu är snart gräset torrt så det går att klippa, maskinen har varit i sönder men är lagad så vi slipper att ta till "blod svett och tårar-maskinen".Nu tjuter kaffehurran så en kopp koffein skall ner i magen.Ha dé/Ingela

Jag hade skrivit om en händelse som bara delitas p.g.a att jag markerat fel gitter inte skriva om det så det blir......

 VAR DIG SJÄLV. ALLA ANDRA ÄR REDAN UPPTAGNA

                                                  
        Oscar Wilde

/Ingela

Så har ännu en vecka gått, tiden bara flänger förbi en tycker jag.

Det är otroligt va man kan bli trött av att röra sig. Altså de som är så superduktiga idrottare. Min motion får jag för tillfället när stegen från köket till TVn ökar. Inte för att jag är superintresserad men man måste kolla in alla som är så duktiga. Ibland är det show på hög nivå, underbart. Det är ju ssåååååå inne att tacka så jag tackar de Olympiska spelen för att de bidragit med lite bättre kondition för min skull :-)))

Ha en skön helg.

/Ingela 

....är kort heter det ju. Dagarna börjar bli kortare så det gäller verkligen att njuta när omständigheterna är goda.

Vi åt ett stort gäng kräftor för det är ju bara så gott, tur att man kan äta det lite när man vill och känner för det.Sen satt vi ute och mös och då passade jag på att ta ett kort på Lady när solen gått ner. Hon ser väl mysig ut med den runda magen ;-)))  Ljuset som blev när solen dalade var lite magiskt, försökte att fånga magiken och fick med några grenar av eken.Blev ganska hyfsat.

I dag har barnen varit duktiga med att hjälpa till, vi har fixat lite ute och bara njutit i sensommarsolen. Marie är här med sina två vovvar och det går riktigt bra.

Ha en skön lördagkväll.

/Ingela

Vi önskar alla som åker på utställningar, lycka till och hoppas att det blir fint väder.

I måndags började jag att övningsköra med Sofie. Hon var helt novis när hon satte sig i förarsätet, men va duktig hon har blivit bara på dessa fyra dagar vi har kört :-))) Nästa vecka är målet att vi åker till Laholm och hälsar på morfar..då blir han överraskad.

Ta hand om er.

/Ingela

Dagarna kommer och går. Fortfarande kan jag höra Zimbas något säregna ljud när han gick på golvet. Ljuden från honom finns fortfarande färska i minnet.

BILDERNA AV HONOM BLEKNAR ALDRIG.

Detta var vad som hände Zimba:

Han blev plötsligt sämre. Synfältet minskades kraftigt så när han gick sin korta promenad på morgonen började han att "dra"  till höger. Annars var som vanligt pigg. Efter ett tag (halv dag) gick han in i möbler och väggar, svårigheter att lägga sig och han hässjade långa stunder. Till sist kunde han inte se, skrek till böjde nacken och backade bakåt,  han hörde fortfarande något. Hjärtat slog för sakta annars var alla proverna bra !Kilona rasade oerhört fort och han vägde 45 kilo....Balansen försvann och de neurologiska reflexerna fanns men var mycket sena, hjärnan hade börjat att ge upp. Det tog i stort sett tre dagar.

  Vi satt med honom långa stunder med hans underbara huvud emellan oss. Han öppnade inte ögonen mycket det var för jobbigt för honom. De var i någon annan värld...Vinterpälsen var sakta på väg och framför oss kunde vi se honom i sin rödbruna kostym som var så vacker. Länge satt vi och borstade och klappade honom.  Det lilla hår som fastnade på den mjuka borsten har jag sparat.....Vi förstod att han hörde oss där vi satt och pratade om gamla härliga minnen som vi varit med om...medan tårarna fyllde ögonen...

De andra hundarna hade på något sätt redan tagit farväl av honom. De lade sig runt om honom för att skydda honom. På deras sätt såg det ut som om han fortfarande hade respekt med sig, lät honom vara. 

Den som verkar till att söka efter honom är Mercan. Hon är dämpad på ett sätt. Ziira visar också att någon fattas, släpper inte vår sida och vill ha uppmärksamhet.

Det finns inget bättre än att slå armarna om hundarna och känna deras närhet och värme, underbart och inget jag kan tänka mig att vara utan.

I morgon är en annad dag.....

/Ingela & Lasse

 ZIMBA; VÅR FÖRSTA RÖDBRUNA UNDERBARA HUND.

Den största av smärta har drabbat oss. Det finns bara tomrum och en massa frågor om varför vår underbara leonberger Zimba inte fick vara med oss längre. Efter ett väldigt snabbt insjuknande så fick han lämna oss. En känsla av enorm tomhet, tårar men med en massa trevliga och sköna minnen finns kvar hos oss. Alla hundar som han har uppfostrat med ett tålamod som en mamma kunde bli avundsjuk av...

Allt poserande framför kameran som han gillade så mycket, riktig linslus...

Allt annat gott som tyvärr inte fick gå vidare.....

Visa oss att du kikar ner och kollar på oss här hemma

.....Från oss till dig.....