Nu är vi på väg mot sommaren. I förrgår tog jag den första fästingen på Zimba. Förnimmelsen om hur det är om sommaren dök upp i mitt huvud. Jag tycker dessa kryp är alldeles onödiga och kan inte fatta varför de inte har fiender, ja förutom vi människor som plockar bort dem så fort vi får syn på dem.

 I kväll när jag och Sofie var ute och promenerade så hörde vi koltrastens vårläte. Hur underbart är inte det att veta att snart får vi höra fåglarnas vårsånger igen, lärkan har börjat drilla även den. SÅ ÄNTLIGEN GÅR VI MOT LJUSARE TIDER.

Ta väl hand om er./Ingela